Aktuella politiska frågor sommaren 2015

Ett par av de saker som är uppe just nu för diskussion är sjuk- och föräldrapenning för kvinnliga företagare, jämställdhetsbonus för pappor hemma med sjukt barn och samordningen angående arvsrätten i Europa. När det gäller diskussionen om sjuk- och föräldrapenning för kvinnliga företagare så har denna debatt dykt upp med anledning av att villkoren för dessa kvinnor är att den som har startat ett aktiebolag klart och tydligt utestängs från att få en sjukpenning och detsamma gäller vid en graviditet. Det belopp som finns att få är de 225 kr per dag som är grundnivån men detta räcker inte långt och har du ett företag så tvingas du förmodligen lägga ned din verksamhet. Reglerna för de som startat enskild firma eller handelsbolag klarar sig något bättre men när vi talar om kvinnliga företagare och deras situation vid graviditet så är det ett faktum att det är dessa kvinnor som bär barnet i nio månader. Att försöka starta ett företag från att varit arbetslös är ännu svårare och vi bör därför gå på djupet i debatten för att komma till rätta med problemet.

 

Nästa debatt som förs idag är den där pappor önskas få en jämställdhetsbonus för att vara hemma med sjukt barn och anledningen grundar sig i att det är flest mammor som är hemma för vård av sjukt barn. Ofta beror det på att familjen förlorar mer ekonomiskt sett då mannen som regel har högre lön även om denna löneklyfta blivit bättre de senaste åren. Men i grund och botten handlar det om att få pappor att vara hemma mer med sina barn vid sjukdom genom att betala ut en summa om ena föräldern plockar ut mer än 25 procent av dagarna då barnet varit sjukt. Om vi kan få en regel som denna att fungera så stämmer detta väl överens med vad arbetslinjen och jämställdhetslinjen förespråkar.

 

Utrikesfrågor som rör bland annat Sverige

Den nya arvsrätten i Europa har varit en het potatis som inte varit lätt att handskas med. Många länder i Europa mer bestämt 25 länder som anslutit sig till denna nya arvsförordning berörs av detta. Enkelt förklarat handlar detta om hur arv skall fördelas om en person som avlider i ett land och har familj där samtidigt har arvtagare i annat land än där person var skriven. Vilka arvslagar är det som skall gälla vid ett sådant tillfälle och vem skall få ta del av arvet? Dessa frågor är allt annat än lätta och detta scenario är mycket vanligt idag då vi enkelt förflyttar oss och bosätter oss i olika länder. Länder som Irland, Storbritannien och Danmark har valt att stå utanför de gemensamma IP-regler som nu införs inom i stort sett hela EU. Som exempel på en eventuell arvstvist där en person som avlidit bor i Sverige så kommer svenska arvslagar att gälla så till vida personen i fråga inte skrivit ett testamente som säger att till exempel spanska arvslag skall råda. Mer om detta får vi säkerligen höra i framtiden.